Mord klätt i rött

Det är mitt femte uppdrag i år, fem döda och en återstående. Jag är en torped som arbetar för en liten cirkel av framgångsrika män innom narkotika, illigala spel och prostutition. Det är ingen vacker syn, men vad skall man göra för att överleva? Mitt liv har inte varit enkelt alla gånger, och jag är glad för det jag har. just denna gång var det ännu en gång en affär i undervärlden mellan två rivaler. Den ena är min boss och den andra en rik finansman som tagit ut det lilla extra vid sidan om. Ett kryp som måste betala sina skulder med blod. Och det skall jag hjälpa honom med.

Jag står utanför finansmannen’s enorma lyxvilla. Runt femtio meter bort från ytterdörren i en buske har jag spanat efter strategier i runt en halvtimma. Det gäller att vara väl förberedd, att gå in med rätt taktik. Dörren är en enkel en, larmet är redan avklippt så det är bara till att dyrka upp lilla ASSA. Med rätt teknik far låset upp på ett slag och ett knyck, dörren gnisslar när jag trycker in den.

Det är en tung ekdörr som bakom sig döljer en gigantisk sal. I mitten av salen leder en enorm trappa upp blicken mot den andra våningen. Jag tar ett par steg in och stänger dörren efter mig, ljudlöst. För man vill ju inte bli upptäckt. Och därför skruvar jag fast ljuddämparen på min silvriga magnum. Tassandes som en katt för jag mynningen framför mig när jag passerar det ena upplysta rummet till det andra. Klockan är tolv och det är läggdags för gubben. Har jag gjort min hemläxa korrekt så bör han vandra ner för trappen vilken sekund som helst nu för sin nattliga jäger. Mina fötter trösklar över den lilla kant som separerar tvättrummet med köksavdelningen. Från kökets vita och glansiga tillvaro förs mina ögon i mörker när de svängdörrar som skiljer köket och matsalen åt glider förbi.

Efter matsalen kommer det så kallade “vardagsrummet”. Rummet är dekorerat med röda draperier och guldinramade porträtt längst hela väggen. I mitten av rummet finner jag en öppen spis i full hetta, ovanför, ett björnhuvud. Framför spisen är tre stora soffor placerade, beklädda i röd Samet. Sannerligen är det ett hem för de rika. Jag får syn på dryckesskåpet där jag planerat att bjuda fanskapet på en riktig shot. – “Jag är redo” Men, bakom ett av draperierna nära spisen, runt tio meter bort, börjar det röra på sig! Ut kliver en dam. Hon har kolsvart hår röda leende läppar och mörka blåa ögon. Iklädd en tajt åtsittande röd klänning. Enbart ett långt smalt ben syns då det sticker ut ur en springa i klänningen. Hon kollar med en säker och beslutsam blick på hela mig där jag står med min stålpipa i vädret. Suckandes himlar hon med ögonen och yttrar ett svagt pustande. – “Hallå där äventyrare”, säger hon med en djup och självsäker röst.

Kvinnan närmar sig med korta steg och klänningen stramar åt kring varje veck och hörn av kroppens konturer. Jag vet inte vad jag skall ta mig till. Detta förutsåg jag inte! Utan att helt tappa fokus låter jag puffran tynga ner mina armar. Jag tittar fundersamt på henne och försöker komma upp med en plan. Hon för båda armarna mot ryggen under axlarna och ljudet av ett blixtlås blandar sig med ljudet av klackar som stegar. Hon drar ner dragkedjan långt och för sedan den ena handen mot axeln.

Jag fortsätter att föra ned min magnum mot golvet, det finns ingen anledning att någon annan skall lida. Kvinnan knycker av en bit av det röda tyget med en lätt rörelse vilket blottar hennes ena axel. Samma sker för den andra, vilket medför att hela plagget glider av den för övrigt strikta och smala vita kroppen. Hon vandrar sakta framåt medans klänningen faller, först av hyllan, sedan av bagaget och till sist kliver hon igenom tygringen. Fortfarande leende med ögonen i seriös kontakt med mina, går hon enbart ikläd skor, BH och trosorna mot mig. Jag kan höra fotsteg som inte bär klack bakom svängdörren. Nu ska fanskapet dö! Jag hetsar en sista blick mot kvinnan innan jag vänder mig mot öppningen och går baklänges mot rummets hörn.

Kvinnan fnissar till, hon har nog redan länge sedan räknat ut mina kommande gärningar. Hon verkar road av att ett mord skall begås, eller så går hon på droger. Dörrarna svänger upp och mannen kommer konkande in i rummet. Ännu har han inte upptäckt varken mig eller den halvnakna kvinna i vita underkläder. Men det gör han då ögonen nått dryckesbaren. – “Va!”, “Vem är du!, ut ur mitt hus!”, han skriker och vrålar. Jag vickar lite med pickadollen och han tystnar som en utpressad bedragare. Han lägger även märke till kvinnan efter att ha observerat mina ögon. Hon gnuggar sina beklädda bröst mot en metallstaty av columbus och gestaltar stön med sina läppar. Men lika ljudlös är hon som min förlängda tuba. Jag skakar lite mer på järnet och pekar mot en stol. Egentligen hade jag avrättat löningen på plats vid första anblick, men läget var förändrat nu. Inte kunde jag väl låta en ung kvinna skåda ett kallt mord? Mannen satte sig ned på trästolen, den obekvämaste rummet hade att erbjuda. Min livrem sliter jag av mig medans jag går fram till stolen.

Jag säger åt honom att hålla händerna bakom ryggen, och efter ett par slag på käftbenet så ger han med sig. Han är inte samarbetsvillig, och det förstår jag. Men nu har jag spännt upp både vrister och handleder i en vacker råbandsknop. Jag puttar in stolen i ett av hörnen, så att jag kan ha uppsikt över honom medans jag försöker övertala fröken påtänd att lämna rummet. Kvinnan drar sitt finger över trädkanten på soffan medans hon petar med ett annat finger på sina vackra läppar. Hon ser nu lite mer skygg ut än förr, scenräddsla kanske. Jag börjar röra mig mot henne och frågar om namnet. – “Elenor”, svarar hon med en flämt i slutet för dramats skull Elenor, ett vackert namn, svarar jag. Hon skratar högljut och för sina tassar mot de tygförpackade mjölkpaketen.

Jag står mindre än en meter bort från henne. Hon vänder sig om och pekar på ett lås som jag känner till allt för väl. – “Befria mig”, gnyr hon fram. Jag skiter fullständigt i mannens snyftandes i sitt hörn. Magnumen kör jag in i byxlinningen så att jag kan knäppa upp plasten. Bh’n glider ned och Elenor trär ur den från sina armar.

Hon vänder sig om och avslöjar ett par mycket vackra bröst. Mina händer förs mot dem och börjar massera henne. Hon placerar sina händer på mina och trycker på. Brösten är lena. Hon trycker sin kropp mot mig och sträcker sig upp mot mina läppar. Jag kysser tillbaka och tiden tycks stå stilla. Våra läppar trycks och tungorna petar på varandra. Mina händer trycker på brösten och jag kan känna bröstvårtorna bli allt styvare i handflatan. Hennes ena ben sluter sig om mitt och hennes midja förs närmre min. Min magnum ligger tryggt inklämd mellan byxorna och min bakdel, men även där fram börjar det bli tajt. En slemmig tråd kvarstår när vi hämtar luft. Hon tittar djupt in i mina ögon, och börjar föra min hand nedåt. Jag känner revbenen som skyddar lungorna. Hennes skinn är mjukt och väldoftande.

Handen min berör magen och jag nyper henne. Hon rycker till och flämtar, men skrattar sedan. – “Mph, mph”, hörs det i hörnet där mannen är placerad. Jag tittar bor mot ynglingen, men avsaknaden av den vackra synen tar snabbt över synen. Elenor drar sig bakåt och jag följer efter. Hennes båda händer håller fast mina när hon hukar ner sig på soffan. Jag släpper taget och plockar av henne skorna, som en sanna gentleman. Kvinnans fötter är lena och naglarna är lackerade i rött. Hon tittar ner på mig när jag börjar massera dem.

En kyss får den ena foten, och sedan den andra. Ett svagt belåtet suckandes och smackande med läpparna hörs när jag rör mig högre upp. Svaga kyssar ger jag henne från vad till knä, sedan för hon upp benen på soffan. Skönheten vrider på sig i den röda soffan, och för armen över kanten. Men om hon är skönheten, vem är då odjuret? Det måste vara jag, mannen i hörnet har ingenting med sagan att göra. I alla fall är det vad jag intalar mig själv. Hennes ben spretas ut.

Jag ställer mig upp och böjer mig över henne. Jag lägger mig försiktigt över henne. Vapnet lägger jag ifrån mig på golvet under soffan, man skulle ju inte vilja att den går loss. Ännu en gång för hon sina putande läppar mot mina, och jag följer med. Tungorna möts på mitten och jag slickar hennes överläpp på vägen ut. En kyss ger jag henne på halsen, och sedan mellan brösten. Min tunga drar jag från vecket under hennes högra bröst, upp över den styva vårtan och avslutar den raka sträckan vid cirkelns slut. Jag rör mig tillbaka till vårtan och suger på den en liten stund. Elenor greppar tag i skrevet på mig, och letar sedan efter dragkedjan.

Jag sätter mig upp mitt på henne, med ett ben på varje sida. Hon hjälper mig att låsa upp jeansen och jag drar dem av mig, det började ändå bli lite väl varmt därnere. För att dra av mig jeansen måste jag även ta av mig läderskorna. När jag trär av den andra strumpan möts jag av Elenors himlande ögon. Uppenbarligen tycker hon att det tar för lång tid. Hon är inte så talsam av sig, men ack så vågat att ge sig på en så kylig typ som jag. Hennes händer har blivit kalla när hon för dem under mina boxers. Jag känner att hon har greppat tag i den. På ett par sekunder blir jag styv som järn igen.

Jag drar av mig tröjan av värmen från elden som brinner bara ett fåtal meter bort. Kan det ha varit värmen som skapat denna skönhet? Att hon helt enkelt inte stod ut med värmen, och började därför att strippa. Kanske har hon fått värmeslag, eller blir kvinnor såhär av öppna spisar? Hon släpper taget och drar sakta ner mina underkläder. Hon har en stadig blick på min nu erekta penis. Hennes ögon vidgas och den mystiska minen förvandlas till ett vänligt leende. Hon tittar upp på mitt undrande ansikte som ett barn på julafton när tomten knackar på. Elenor är het! Jag drar mig tillbaka och för med mig hennes trosor. Synen är närtill bländande, hon är rakad och man ser hur len ytan är. Hon ger ifrån sig en grimas som ett överdrivet leende, som om hon skulle börja gapskratta vilket ögonblick som helst. Men det ändras snabbt när jag för in mitt finger i den våta fittan.

Jag skrattar till, haha. Men vad skall man säga? det är en märklig situation. Jag kör in mitt finger ett antal gånger, squish! squish!. Hon måste slickas, troligtvis är hon söt, eller stark. Så jag driver in min tunga mellan springorna och penslar klitoris. Elenor har börjat andas häftigare, och det har även jag. Hon spänner sina ben runt mitt ansikte, någonting jag annars skulle ha avvärjat direkt. Men nu är det dags, det kan inte vänta! Jag sätter mig upp över henne, men hon insisterar; – “Jag vill vara på topp”- säger hon byrskt. Och det får hon. Våra kroppar tränger sig mot varandra och utbyter svett när vi vränger om våra platser.

Jag lägger mig med kuken i vädret på soffans tyg, och Elenor ligger över mig med pattarna klämda mot mitt ansikte, jag kan inte se. Sedan sätter hon sig upp med underlivet snuddande vid min buk, jag kan känna hur hennes kroppsvätska flyter ut mot min mage. Hon är våt, och så attans kåt! Hon tar ett steg tillbaka och sätter sig ett par centimeter bakom min pung. Elenor petar på min fortfarande hårda penis, och tar upp den. Hon böjer sig över den, spottar och slickar sedan från roten upp till toppen. Jag känner för att komma på en gång, men det kan jag väl inte göra. Hon är inte bara het, hon är även vacker. På något sätt ser jag så mycket välvilja i henne, glädje. Jag vet inget om henne, men nu är inte läge att ställa frågor.

Hon tar ett andetag och kör sedan hela min skapelse rakt ner i strupen, och suger. När hennes mun släpper den strilar det ner slem från mungiporna. Sedan för hon förhuden framåt och tillbaka. Jag gör mig beredd för nästa steg i min avslappnade posering i soffan, och Elenor tar sats för att hoppa på turen. När hon hukar sig ner tvångsöppnas hennes port min långa kuk. Hon kniper igen sina ögon, det måste kännas, och jag har ingen aning om det. Väl därinne möts jag av välmående, glädje och värme. Elenor slappnar av sittandes med hela mitt paket inom sig. Vi stirrar varandra i ögonen; – “Redo?”- frågar hon redan utmattad.

Jag svarar med ett pust och en nick. Och i samma ögonblick förs hennes bakdel upp i vädret, avslöjandes nästan hela min lem. Och lika snabbt ner igen. Vi kör ett antal gånger, som ett lok, och jag kan avskilja skrattandes från henne. Jag är också glad över det som händer, lyckligare än jag varit på flera år. Hon beter sig som en full femtonåring på tivoli, men jag har inga problem med det. Hennes blygläppar öppnas och stängs, och jag undrar hur mycke de kan ta. Friktionen har börjat göra mitt organ varmt, och jag känner att det snart är dags för att skjuta av. Vi saktar ner när jag ropar åt henne att jag kommer. Då närmar hon sig mitt öra och viskar; – “Kom i mig” Jag hinner inte tänka, men ett par åkningar senare och jag sölar ner hela hennes underliv med vita riddare. Hon böjer sig fram och ur springan rinner vätskan ur. Hon försöker lägga sig tillbaka för att vila på den andra änden av soffan, helt slut ser hon ut. Men hennes ögon fylls av oro när hon tittar upp.

Jag tittar där hon tittar och ser fulheten själv. Rugguglan själv har tydligen trasslat upp sig från stolen och står nu riktat med ett svart hål mot min panna. Han har snappat upp pistolen från golvet medans jag löst ut mina salvor och klickat tillbaka säkringen på sidan. En svettdroppe rinner ner från hans panna och han tittar ner på min slakna penis, med avsky i blicken. Utan att yttra några ord ser jag hans planer, hans strategi. och den är inte vacker. Mannen tittar med avsky på Elenor, och jag gör mina antaganden. Han skjuter henne först, ett skott rakt i magen.

Jag reser mig hastigt upp och fuckar upp honom med mina nävar. För han visste mog inte att jag alltid laddar min pickadoll med enbart ett skott. För varje slag stöter min lem emot hans ben och kletar av sig. Ett par starka senare ligger han på market och gråter som ett barn om nåd. Jag tittar mot Elenor, sedan på honno, och stöter in ett ytterligare par i magen. Han blöder från lite varstans nu.

Jag vrider nacken av honom, standardprocedur när man inga vapen har. Jag reser mig upp och går till den blödande kvinnan. Hon viskar i mitt öra; – “Tack!” Med sina sista flämtar stänger hon ögonen och tonar iväg. Jag fäller en tår, men inser snabbt vad jag måste göra. Alla är döda förutom jag, som klär på mig igen. Jag bär kvinnan ut och tippar ned henne i sjön. Jag torkar upp och städar brottsplatsen, men jag tänker på henne när jag gör det. Jag slänger hennes röda klänning i elden, men trosorna stoppar jag ned i innerfickan på min kostym. Det har börjat att skymma och jag börjar gå mot horisonten med hennes sista ord i huvudet: Tack!

Inskickat av Munet

Publicerad i Alla noveller Taggar: , , , , , , , , , , , , ,

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*